Framtid
Sveriges Stadsbyggare, Svensk Försäkring och Svenskt Vatten har tillsammans gett ut en broschyr med fokus på hanteringen av dagvatten, bl.a. med exempel från stora skyfall över Köpenhamn och Malmö, 2011 och 2014.
klimatsakra_samhallet.pdf
Bakgrunden är denna:
”Klimatförändringarna medför att en viss nederbördsmängd får allt kortare återkomsttider.” Och vidare: ”Därför behöver vi säkra våra samhällen nu, och ta höjd för kommande klimatförändringar. Det kommer att kräva stora investeringar men blir ändå billigare för samhället på sikt, om planeringen genomförs i tid.”
”Det är varken tekniskt eller ekonomiskt rimligt att hantera skyfall enbart i slutna rörsystem. Att öka dimensionerna på markförlagda dagvattenledningar ger relativt sett måttliga kapacitetsökningar jämfört med öppna dagvattensystem som kan leda bort mycket stora flöden samtidigt som dagvattnet renas. Det är inte så tekniskt komplicerat, och dessutom avsevärt billigare än att bygga reningsanläggningar där dagvattenrören mynnar ut i recipienterna.”
Problemet med att öka dimensionen på dagvattenrör bara på en viss sträcka, och inte hela vägen (se länkar under ”Vad NSVA gjort”) är att det kan uppstå en sorts flaskhalseffekt, med höga fontäner upp ur brunnarna – vilket också hände vid översvämningen den 30 maj 2024.
Svenskt Vatten gav 2019 ut rapporten: ”Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten”
svu-rapport-2019-20.pdf
Här finns bland annat utförliga beskrivningar av fördröjningsanläggningar både ovan och under jord – med utförliga beräkningar på dimensionering för olika flöden, volymer och areor.
Men tillbaka till den föregående broschyren:
”De öppna dagvattenlösningarna kommer heller inte att räcka till. Därför behöver det göras plats för stora översvämningsytor, som till exempel nedsänkta gatusektioner, idrottsplatser eller parkytor, och ytliga avrinningsstråk. Dessa ytor ska hållas fria från bebyggelse, och en del av dem kan under större delen av tiden användas för rekreation.”
Men vänta litet nu… Kan man tänka sig att sänka Örebäcksvallens fotbollsplan med någon eller några decimeter? Har man en så stor yta litet nedsänkt kanske det kan förhindra kommande översvämningar för en hel del hushåll? Och fotboll kan ju spelas där igen, när vattnet sjunkit undan? Eller ska det anläggas en stor idrottshall där istället? – (Se artikel i HD 2/4 2024 – under ”Länkar”).
IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har genomfört en enkätundersökning för att kartlägga hur kommunerna i Sverige arbetar med klimatanpassning. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt arbete, tydliggöra behov och utmaningar samt uppmärksamma goda exempel.
https://www.ivl.se/download/18.53d0007188a91f959e18b8/1686651790294/Klimatanpassning2023-kortrapport.pdf
Under ”Tema skyfall” på sidan 19:
”När ett skyfall, eller ett mycket kraftigt regn, sker så klarar ofta inte dagvattensystemet av att hantera den mängden vatten.”
Viktiga åtgärder är ”att skapa ytor som kan översvämmas, att höjdsättning sker så att vattnet rinner till ytor där de gör mindre skada. Att arbeta systematiskt och kommunövergripande möjliggör synergieffekter och minskade kostnader.”
”Kommuner som ligger nära kusten eller längs vattendrag behöver arbeta med att utveckla samhällsplaneringen för att minska skador från översvämningar. Det kan generellt inkludera byggande av skyddsvallar, våtmarker och dräneringssystem för att hantera ökad nederbörd och förhindra att vatten översvämmar tätbefolkade områden.”
Bland mindre städer och landsbygd ligger Boden på första plats och bland kustnära kommuner toppar Norrköping tätt följt av Lomma kommun.
”Lomma har legat i topp i rankingen många år och är en av de kommuner som har arbetat längst och mest med klimatanpassning.”
”Kommunen har också byggt nya fördröjningsmagasin och våtmarker i landskapet för att minska höga flöden i Höje å, påbörjat projekteringen av nytt kustskydd som ska skydda ytterligare delar av Lomma tätort, påbörjat inventering av framtida möjliga skredrisker vid tätortsnära rekreativa miljöer samt påbörjat arbete med att förfina skyfallskarteringen för hela kommunen.”
Av 194 svarande kommuner ligger Ängelholm på plats 31 och Båstad på plats 76.
—Enheten för samhällsplanering på Länsstyrelsen i Skåne har i ett yttrande den 14 februari 2020 kommenterat översiktsplanen för Båstads kommun (ÖP2030):
https://www.bastad.se/download/18.3ce5848118e1912311219f82/1710160562392/Lansstyrelsens-granskningsyttrande.pdf
Där står det att:
”Enligt ÖP2030 strävar den övergripande utvecklingsstrategin, med fokus på år 2030, efter hållbar samhällsutveckling med ökat antal åretruntboende i kommunen och varsamhet kring de kärnvärden som skapar den natur och kultur som är unik för Bjärehalvön. För att utveckla strukturer i samhället som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbara fokuserar översiktsplanen på att ge förutsättningar för attraktiva bostadsmiljöer, verksamheter och kommunal service i kollektivtrafiknära läge. Kommunens strategier och riktlinjer ska främja en hållbar livsstil och underlätta vardagslivet för de boende i kommunen.”
Det låter väldigt bra, men överensstämmer det med verkligheten?
Vidare under ”Risk för översvämning”:
”Länsstyrelsen bedömer att ställningstagandet i ÖP2030, som innebär att ingen ny bebyggelse i kustområdet placeras på lägre nivå än + 3,5 m om inte andra åtgärder som skyddar mot översvämning och vidtas, är acceptabel i ett tidsperspektiv som sträcker sig fram till år 2100 enligt IPCC:s klimatscenarier. Eftersom havsnivåerna kommer att stiga även efter år 2100 är det enligt länsstyrelsens uppfattning i de flesta fall rimligt att ta höjd för högre havsnivåer och ett längre tidsperspektiv än år 2100 när ny bebyggelse planeras. Länsstyrelsen påminner därför om att det krävas individuell prövning av ärenden även om kommunens ställningstaganden följs i kustnära områden samt i anslutning till lågpunkter.
Länsstyrelsen ser positivt på ställningstagandena som innebär att peka ut mark för större områden för dagvattenhantering. Det gäller även förslaget att ändra äldre ej utbyggda detaljplaner om ytor för dagvattenhantering inte är tillräckliga. Om dessa ställningstaganden realiseras kan de effektivt bidra till att minska risken för översvämning. Länsstyrelsen är också positiv till att kommunen ser att det finns ett stort behov av att kartlägga översvämnings- och erosionsproblematiken där det fortsatta arbetet också inkluderar översvämningsrisken från vattendrag samt att kommunen ser behovet av att ta fram en klimatanpassningsplan. Kommunen planerar inte för bebyggelse i direkt anslutning till områden med risk för erosion. I ett längre tidsperspektiv kan däremot befintlig bebyggelse påverkas.”
Det här låter också mycket bra, speciellt att: ”kommunen ser att det finns ett stort behov av att kartlägga översvämnings- och erosionsproblematiken där det fortsatta arbetet också inkluderar översvämningsrisken från vattendrag”.
Den kartläggningen borde ha fått en stor knuff framåt av verkligheten nu, och vi är många som otåligt väntar på steget från ”vi tittar på frågan” till att beslut äntligen klubbas.
